Jag blir så frustrerad över saker jag vill ordna men inte kan göra något åt. Jag är en sådan människa som inte fungerar utan någon sorts kontroll, det är helt enkelt ett stort måste för mig. Så när någonting går snett på grund av t.ex. en annan person kan ju inte jag göra något åt det, speciellt inte när personen i fråga inte bor nära. Man kan inte skrika via sms, jag kan inget göra mer än att vänta ut det. Irriterande!

Igår kväll åkte jag ändå ut till Värmdö på egen hand och träffade S. Vi satt mest och pratade, sen åkte jag hem igen. Det var trevligt men kändes en gnutta onödigt att åka en timme kommunalt bara för att prata. Men jag ångrar inte att jag gjorde det. Jag kom nyss hem från Sydpoolen där jag var med en kompis. Vi badade bubbelpool och hoppade i "hoppborgar" (?), dessutom såg vi världens snyggaste kille. Jag tror aldrig att jag har sett någon så underbar i hela mitt liv. Han liknade Edward Cullen rätt mycket (vilket inte är negativt) och hade ett gudomligt leende. Kan det bli bättre?
Han sa faktiskt en sak till mig också: "Det är ett hål där uppe, haha." Det var i en av hoppborgarna som min kompis försökte komma upp i för att sen åka ner, dock fastnade hon och skrek att hon var nära döden. Jag skrattade nästan ihjäl mig så hjälpsam som jag är :')

Imorgon ska jag packa och på torsdag åker jag tillbaka till Öland där jag var för en vecka sedan.
Men datorn följer med så något blogginlägg kanske det blir! ♥